Frihet på schemat

På ÅVA Gymnasium i Täby har snart varje elev en egen laptop. Med det mesta av den personliga informationen i molnet, obegränsad mobil surf och minimala supportkostnader vill skolledningen revolutionera elevernas arbete.

Det finns vissa områden i samhället där saker och ting i särskilt stor utsträckning görs ”som vi alltid har gjort”. Vården brukar sägas vara en sådan sektor, skolan en annan. En som definitivt skriver under på det sistnämnda är Leif Eriksson, CIO i Täby kommun.

– Skolan är en konservativ värld på många sätt och it-sidan är inget undantag. I så många andra ämnen är det helt självklart att plocka in de redskap eleverna behöver, som bilar och motorer på fordonsprogrammet, till exempel. Men i de teoretiska ämnena, där datorn är det mest självklara redskapet, släpar man efter, säger Leif Eriksson.

För ett år sedan fattade skolledningen därför ett beslut om att alla elever på ÅVA Gymnasium i Täby ska ha en egen laptop. Och upplägget skulle skilja sig rejält från många andra it-projekt av samma kaliber.

Mobil frihet för eleverna

– Vi visste redan tidigt att vi ville att eleverna skulle ha det mesta av sin personliga information i molnet. Vi ville inte heller stänga inne dem i ett internt nät, utan ha så stor öppenhet och flexibilitet som möjligt, säger Leif Eriksson.

Efter den del funderingar och gedigen research bestämde sig Leif Eriksson och ledningen för att erbjuda eleverna varsin laptop med Internet Explorer och virusskydd installerat. Den som vill ha fler program får själv installera dem. Varje dator har också inbyggt mobilt bredband och surfzoner sätts upp i skolan. På så sätt är eleven inte bunden till skolan geografiskt för att genomföra sitt skolarbete. Den som vill får också ta med sin egen dator och få det mobila bredbandet installerat.

– Det krävs nya sätt att tänka och mod att gå utanför ramarna för att våga satsa på ett projekt av det här slaget. Men det skapar i gengäld en väldigt stor frihet och flexibilitet, säger Victoria Sannelli, Key Account Manager på Telenor.

– För oss var det viktigt att riva så många trösklar som möjligt, inte minst eftersom vi tror starkt på att lärande är en process som pågår dygnet runt, alla veckans dagar. Varje elev ska kunna arbeta där och då det passar henne eller honom. Och vi tror absolut att skolan går, eller i alla fall borde gå, i samma riktning som arbetslivet, det vill säga mot mer härarbete. Man måste inte vara på kontoret för att göra ett bra jobb, så varför skulle inte samma sak gälla för skolarbete, säger Leif Eriksson.

Nya sätt att undervisa

Eleverna har alltså snabbt anpassat sig till situationen. Men även lärarna behöver förändra sitt sätt att undervisa. Dels handlar det om renodlad utbildning i de nya verktygen, dels om att hantera en något ovan situation där eleverna många gånger kan hitta information snabbare än läraren, eftersom de ständigt har nätet tillgängligt. Det är ju inte heller säkert att läraren känner till den information som plockas fram i stunden, vilket kräver flexibilitet och förmåga till en mer resonerande undervisning.

Och så finns det självklart tillfällen när läraren själv kan hitta texter eller underlag på nätet, som på ett ögonblick kan distribueras till samtliga elever. Som den gången, berättar Leif Eriksson, när en lärare behövde få fram 28 biblar på studs och så många inte fanns tillgängliga i biblioteket. På nätet däremot fanns stycket (givetvis) upplagt och på två minuter hade alla elever texten framför sig.

Ekonomiskt försvarbart?

Så att skolarbetet blir mer effektivt med laptopen som redskap är det väl ingen som säger emot. Men hur är det med kostnaderna då? Är det försvarbart att lägga så mycket pengar på datorer när det kanske inte alltid finns resurser till bättre skolmat och fler lärare?

– Om man jobbar som vi behöver det inte bli så dyrt. Vi har bra basdatorer, inte en massa program som kan krångla och därmed inte heller så höga supportkostnader. Och ser man till vad vi, och framförallt eleverna, får för pengarna tror jag inte att någon skola skulle tveka att göra en liknande satsning, säger Leif Eriksson.


Publicerat: 2010-12-01