Jack Werner: "Barn ska inte vara källkritiska"
Genom att granska och gräva i internetfenomen har journalisten Jack Werner själv blivit något av ett fenomen inom digital källkritik. Tillsammans med sina tidigare kollegor på Metros Viralgranskaren fick han Stora journalistpriset. Men själv menar han att det mest handlade om timing.
– Intresset för källkritik exploderade ju i och med Trump och Brexit. Om man hade råkat diskutera värdet av det innan dess tyckte folk plötsligt att man var nån slags orakel.
Idag är han frilansande journalist, och gör lite av varje. Tidigare i år var han med i arbetet där en grupp skolelever tillsammans med forskaren Elza Dunkels diskuterade källkritik och hur det skulle kunna se ut i Bamses värld. Resultatet blev Bamse och den mörka skogen (nr 2/2017). Både på internet och i mörka skogen sprids rykten.
Även om Jack Werner är en folkbildare när det gäller källkritik så är han inte så säker på att det är så viktigt för de allra minsta.
– Att prata om källkritik när man pratar om barn är på ett sätt att missa målet. Vi skulle inte tjäna på om barn var mer källkritiska, då skulle man missa hela deras personliga utveckling och fantasiförmåga.
Jack Werner tar upp kedjebrev som exempel. Barnen kanske inte verkligen tror att någon kommer stå med en kniv vid sängen om de inte skickar vidare brevet.
– Men vad är det värsta som kan hända om de skickar vidare brevet? Det kan ju inte vara värre än någon med kniv vid ens säng. Yngre barn har inte källkritik i sin natur – de är sagoberättande varelser som utgår helt från sina intressen och är mer passionsdrivna än vuxna.
Han menar att fantasi och sanning ofta glider ihop. Och att barn testar sig fram för att få reaktioner från omgivningen.
– I barns huvuden försiggår sjuka saker, det är vrickade fantasier. Men om de iscensätter dem genom historier kan omgivningen bekräfta att de känner samma saker. Barn kan berätta spökhistorier i grupp, och de andra barnens rädsla kan lugna barnen i att de inte är ensamma i att känna de här sakerna.
Och hur är det med äldre barn?
– Eftersom de är uppvuxna med internet är de bättre än många generationer. När man är van vid mycket information lär man sig att sålla och kategorisera. Frågan är väl om de är tillräckligt bra i den rådande informationsmiljön. Men å andra sidan, ingen jävel är tillräckligt bra i den här informationsmiljön.
För tidigare generationer fanns det ett före och ett efter internet. Före digitaliseringen fick man nöja sig med kedjebrev och skämttidningar med fejkade nyheter. I En ding ding värld blandades äkta märkliga nyheter med fejkade. De fejkade var i svartvitt, medan de äkta var i färg. Förmodligen eftersom det analoga photoshoppandet, med saxar och papper blev enklare i svartvitt. Just tekniken att manipulera bilder och video tror Jack Werner är det svåraste för källkritik i framtiden.
– Det är bara en tidsfråga innan man kan manipulera filmer till att en känd person säger och gör saker som är helt fejk. Och när vi inte längre kan lita på våra ögon och öron, då måste vi fokusera på vad källan som spridit materialet står för.
Titta ut ur din bubbla
Förutom att fejkade nyheter sprids lättare behöver man också vara vaksam på hur tekniken bakom sociala medier gör att vårt nyhetsflöde blir mer och mer likriktat. Något som kan öka polariseringen mellan grupper och åsikter i samhället. När Facebook och Twitter fungerar som ekokammare för åsikter kan det vara svårt att höra det som meningsmotståndarna säger – och när man väl hör det så är det ofta sånt som delas i syfte att håna och förlöjliga.
En studie visade att 59 procent av de som delar eller kommenterar nyheter på sociala medier inte själva har läst artikeln. Kanske är rubriken och ingressen tillräckligt upprörande för att sprida vidare. Sajten IFLScience skrev en artikel på ämnet, men satte rubriken “Marijuana Contains "Alien DNA" From Outside Of Our Solar System, NASA Confirms”. Gissa vad kommentarerna handlade om.
När det inte finns en redaktion som värderar nyheterna blir det upp till användarna. Och när de som har störst följarskaror är de mest högljudda så skapar det en bra grogrund för populism och polarisering.
Ett sätt att minska polariseringen kan vara att göra någonting åt sin egen filterbubbla. Du kan följa några politiska meningsmotståndare eller vidga dina vyer på andra sätt. När det visade sig att Tesla-grundaren Elon Musk enbart följde andra män på Twitter tolkades det som ett symptom på mansdominansen i teknikbranschen. Han var långt ifrån ensam i teknikvärlden – en bransch där en överväldigande majoritet av cheferna är män. Ta en titt i ditt eget flöde och testa att följa fler människor som inte är som dig själv.
En annan metod är att inte dela och skriva saker i affekt. När vi frågar Jack Werner vad han helst hade velat åtgärda om han arbetade på Facebook skulle det vara eftertänksamhet.
– Jag hade velat skapa något som tvingade folk att tänka två gånger innan man postar eller sprider något oövertänkt. Men Facebook tjänar pengar på aktiva användare, och man är som mest aktiv när man är upprörd – och då sprids innehållet till fler. Det här kommer Facebook inte vilja göra något åt.
Facebook har åtminstone börjat göra saker för att komma åt fenomenet med fejkade nyheter. Med externa granskare runt om i världen, och med maskininlärning så kan de avgöra vilka nyheter som är falska. Tanken är att man ska varnas innan man läser eller delar en falsk artikel, och att man ska få förslag på artiklar från sajter liknande Viralgranskaren som förklarar vad som är fel med nyheten.
Jack Werners 3 tips för att avgöra om en nyhet är trovärdig
-
Du ska helst känna igen sajten, och veta något om vad de gjort förut.
-
Känner du dig osäker ska du också kolla att det verkligen är den sajten du känner igen. Först kan du kolla webbadressen, så att det verkligen är expressen.se, och att det inte står expressen.tk eller något annat.
-
Ta reda på om sajten har en politisk slagsida. För den som vill veta vad ett visst parti tycker i en fråga kan det självklart vara intressant att läsa deras partitidning. Men om du inte vet att det är en partitidning kan du missa att syftet ofta är att påverka dig i en riktning.
Här hittar du Bamse och den mörka skogen. Om du vill ha ett nätprat med dina barn så kan ladda ned lärarhandledningen här.
Vill du lära dig mer om hur du hanterar din digital vardag? I vår microkurs Ett sundare skärmliv får du kunskap och tips om bland annat digitala distraktioner, skärmtid och källkritik. Varje lektion tar fem minuter att läsa, och efter en vecka kommer du vara väl rustad för ett medvetet förhållningssätt – både hemma och på jobbet.