Möt den digitala familjen Hernandez-Hietapakka

Familjen Hernandez-Hietapakka bor verkligen mitt i stan. Precis utanför lägenhetsfönstren syns Hötorgsskrapor och Stockholms kulturhus neonskylt. Det är morgon och barnen Vanessa, 5 år, och Benjamin, 3 år, ska strax till förskolan. Att båda fick varsin surfplatta redan som spädbarn är ett tecken på familjens välvilliga inställning till alla sorters digitala prylar. Rentav ”provocerande positiv” enligt en vän till familjen.

– Vi ser surfplattan som en jättebra kunskapskälla, genom appar som lär ut tal, fingerfärdighet och språk, till exempel spanska, säger mamma Jennifer.
– Blanco betyder vit, säger Vanessa entusiastiskt från sidan av matbordet där vi sitter. Jennifer, som är ekonomichef på en contentbyrå, älskar att baka och att gå ut och äta. Maken Tony, som är teknik- och träningsentusiast, jobbar som systemutvecklare på en digital byrå han varit med och grundat. Nästan allt i familjens liv sker härinne i city.

– Nu är det ju inte så att vi vill vara digitala bara för sakens skull, säger Tony. Men vi agerar när vi upptäcker ny teknik som kan ge nya möjligheter.

Den internetuppkopplade vågen i badrummet sparar hela familjens viktstatistik, och den digitala babymonitorn är utrustad med kamera. Båda graviditeterna skildrades i bloggform och familjen delar flitigt med sig av bilder på Snapchat och Instagram. 

– Vi visar inte barnen nakna, det är vår enda begränsning. Jag kan nog tänka mig att någon tycker att ”shit vad ni postar mycket”. Men det är ju helt valfritt att ta del av någons sociala flöde, säger Tony.
– Barnen tycker ju också att det är kul när vi lägger upp grejer, säger Jennifer. De små pratar gärna med iPhones AI-assistent Siri. Benjamin presenterar sig, frågar hur hon mår och ställer frågor, varpå Siri ger roliga svar och letar upp saker på nätet.
– Jag brukar säga till Siri: ”ta kort på en blomma”, eller så ringer jag mormor och farmor, säger Vanessa.

Dagens tekniska möjligheter hade förstås framstått som total science fiction en generation tillbaka. Men ser de inga risker med nymodigheterna?
– Jag tycker att folk är så extremt försiktiga. Vissa föräldrar kan säga, ”vadå, får era barn hålla på med skärmarna hur mycket som helst?” Ja det får de. Och visst använder barnen sina surfplattor då och då, men vi behöver inte göra en stor grej av det. Och än så länge har vi inte behövt sätta några strukturer, säger Jennifer.

Men visst är skärmar en källa till konflikter i många hem. Enligt en SIFO-undersökning som Telenor tog fram 2016, uppger över hälften av barnen i 10–14-årsåldern att de bråkat med sina föräldrar om skärmanvändning ”senaste månaden”.

– Ofta handlar debatten om ett max antal timmar, säger Tony. Och om våra barn skulle vakna på morgonen och direkt känna att de behövde en iPad, eller om det kommer en tid då de vill sitta och spela hela dagarna – då hade vi behövt begränsa.

” Jag tror inte att skärmarna är skadliga för vuxna heller. Det jag i så fall är oroad över är stillasittandet. ”

– Men då hade det inte handlat om att skärmarna i sig skulle vara farliga, utan om att vi vill att barnen även ska vara fysiskt aktiva och sociala, säger Jennifer. 

– Barn sitter ju inte heller vid skärmar alls lika långa stunder som många vuxna gör. Jag tror inte att skärmarna är skadliga för vuxna heller. Det jag i så fall är oroad över är stillasittandet, fortsätter Tony.

För att kompensera för alla timmar vid skrivbordet tränar han ofta. Självklart uppkopplad. RunKeeper sporrar till utveckling och lägger upp veckoscheman. Appen är kopplad både till vågen och ett pulsband. Dessutom har han en aktivitetsmätare som mäter sömn, kaloriförbränning och steg. 

– Genom att mäta blir man mer medveten, vilket sedan hjälper en till förändring, säger Tony, vars intresse för digital teknik också inspirerar till egna uppfinningar.

– Jag skissar på en bränsleflödesmätare till vår båt. Genom att koppla in en minidator till bränsleslangen och GPS:en kan vi se hur mycket bränsle båten drar per distansminut. Man vill ju inte ha motorstopp ute på sjön…

Till alla hjärtans dag för några år sedan byggde han med samma sorts minidator en ”bok” som visar gulliga meddelanden.
– Det var väldigt, väldigt fint. Han är romantisk så jag var inte jättechockad, säger Jennifer.

Manifesteras er kärlek digitalt också på andra sätt?
– Nä, annars blir det nog ganska manuellt, haha.

Två digitala tips från familjen:

1. Lagring av bilder: Vi har aktivt valt att inte tanka upp alla våra privata bilder till någon molntjänst. Istället lägger vi alla bilder på en nätverksdisk (NAS), med två diskar som speglar varandras information. Sannolikheten är väldigt liten att båda diskarna skulle gå sönder samtidigt. För att hantera risken för brand har vi också en extern disk, där vi lagt allting och som ligger hos en anhörig.

2. Wunderlist: Vi har gemensamma listor, som vi kan fylla i på varsitt håll: för inköp, saker som ska fixas i lägenheten och grejer vi behöver fixa inför resor. Den appen hjälper ju oss verkligen.

3 av 4 barn känner sig utanför om de inte kan gå online.

Det visar en Sifo-undersökning gjord på uppdrag av Telenor. Så vad gör barnen på nätet?