Snart deadline? Läs den här artikeln först
Du sitter och arbetar med ett viktigt projektdokument just nu, med en deadline som väntar runt hörnet. Men till höger och vänster om dokumentfönstret finns öppna flikar som plötsligt verkar vara mer intressanta och viktiga. Dessutom är det nog bäst att läsa den där DN-notisen så du har koll till lunchsnacket.
Varför har en del av oss så svårt att få klart de viktiga sakerna? Psykologen Alexander Rozental har tillsammans med journalisten Lina Wennersten skrivit boken Dansa på deadline. Boken ger vetenskapliga förklaringar till varför vi så ofta skjuter upp saker till sista stund.
Det klassiska exemplet för prokrastinering är att man bara måste vässa pennan innan själva skrivandet kan börja.
– Idag kanske man behöver sortera mappar på datorn, svara på andra mail eller putsa skärmen. Saker som säkert är relevanta, men inte just nu, säger Alexander Rozental.
När distraktionerna ständigt finns i vår ficka är det svårt att koppla bort alla pling och digitala tjänster som alla vill ha vår uppmärksamhet.
– För många är det svårt att hantera att ständigt ha mailen igång och kolla sina notifikationer hela tiden. Det hindrar oss att slutföra grejer. Flödet av information gör att vi bara växlar mellan uppgifterna. Det blir en för stor ansträngning för hjärnan och vi blir trötta.
Så vad är den psykologiska förklaringen till att skjuta upp det viktiga?
– Det finns en förklaringsmodell som är byggd på teorier om förstärkning. Känns det belönande att slutföra det du håller på med, eller dyker det upp något som känns mer belönande, som går snabbare att göra. Vad känns det som du får ut mest värde av? En annan anledning kan vara att man slipper bli bedömd om man inte skickar in den där hemtentan – man vill undvika att hamna i dålig dager. Sen kan det finnas andra förklaringar, man har svårt att dra gränser och säga nej när det dyker upp något, man kan vara perfektionist vilket gör det svårt att leverera i tid.
Alexander Rozental delar upp oss i tre kategorier av människor.
– Det finns höguppkopplade, de är alltid uppkopplade och nåbara, något som de lider av. Sedan finns det en grupp låguppkopplade, som kan begränsa sig, men risken är att de hamnar utanför och missar saker. Och sen finns det de som kan nå en balans.
Även om man känner att man lider av sin höguppkoppling kan man hantera sitt uppskjutande beteende på olika sätt. Författaren Margaret Atwood som skrev A Handmaid’s Tale har beskrivit sig själv som en prokrastinerare. Hon märkte att hon blev för distraherad av det digitala. Idag har hon två skrivbord, med två datorer. En dator som är ansluten till internet, och en dator utan anslutning. Här kommer några tips för olika situationer i livet:
Tips på jobbet
I boken skriver Alexander Rozental om fusing, eller sammansmältning. Det går ut på att du kombinerar en större uppgift med små belöningar.
– Tänk ut något som du gillar att göra, det kan vara en fikapaus med kollegorna när du skrivit rapporten, gå ut på stan på lunchen, eller lyssna på nån bra musik när du skriver.
Men det är inte bara individen det handlar om. Man arbetar i ett sammanhang, och även arbetsgivaren kan ha ett ansvar för att undvika en kultur av uppskjutande.
– När organisationen inte ger tillräcklig information kan stora projekt bli otydliga. Här går det att förenkla och bryta ner projektet till delmål.
Även arbetsledare kan tänka på fusing, små belöningar som sporrar de anställda.
– Något som man behöver tänka på att alla inte tycker samma saker är skoj. Ta inte för givet att en after work är belönande för alla. Många uppskattar det säkert, men andra kanske hellre skulle vilja ha möjligheten att jobba hemifrån oftare.
Man kan också se över när man förlägger små belöningar. Ofta firar man när ett projekt är klart, men kanske är det mitt i projektet som man behöver lite uppmuntran eller ett avbrott.
Tips i vardagen
– Saker som rör ens fritid är svårare att ta tag i. För på fritiden är det du själv som behöver sätta upp mål och göra tidsplaner. Det är bara du som bestämmer när du ska börja träna, eller starta olika renoveringsprojekt eftersom det inte finns samma kontrollinstans som du har på jobbet, i form av chefer och kollegor.
Ett sätt att hantera detta kan vara att skaffa en kontrollinstans, en träningspartner gör att du måste dyka upp på passet. Du kan också berätta om dina planer för fler människor, så får du lite press på dig, och mer motivation att slutföra något.
Vi kan till och med skjuta upp saker som är skoj om det finns något litet hinder på vägen.
– Det kan vara jobbigt att planera att man ska ses, svårt att få till en tid. Det här är små uppoffringar som kan hindra att du hör av dig till folk du faktiskt vill träffa.
Tips till föräldrar
Unga har svårare att komma till skott. Dels har de mindre erfarenhet av livet, dels är delarna av hjärnan som hanterar planering inte fullt utvecklade förrän i 20-årsåldern.
– Hemmiljön påverkar också. Barn tar efter sina föräldrar och om de ser att vuxna ständigt skjuter upp saker tänker de nog att det är så det fungerar. Det kan också vara att barnen ska göra läxorna, men att föräldrarna hoppar in och hjälper till i sista stund, och tar över ansvaret för läxan.
Vill du lära dig mer om hur du hanterar din digital vardag? I vår microkurs Ett sundare skärmliv får du kunskap och tips om bland annat digitala distraktioner, skärmtid och källkritik. Varje lektion tar fem minuter att läsa, och efter en vecka kommer du vara väl rustad för ett medvetet förhållningssätt – både hemma och på jobbet.