Lektion 7: Snart deadline? Läs det här först

På 60-talet samlade forskare på Stanford-universitetet ihop några småbarn, och lade fram marshmallows och kringlor. Barnen fick instruktioner att de visserligen kunde äta den marshmallow de hade framför sig. Men väntade de en kvart så fick de mer godsaker. Uppföljningar av studien visade att de barn som tog den fördröjda belöningen lyckades bättre med saker senare i livet.

Idag vimlar det av digitala marshmallows som vill få vår uppmärksamhet, likes på foton, kommentarer och hjärtan som behöver tittas på. Det finns en vetenskaplig förklaring till varför du skjuter upp de stora sakerna till förmån för marshmallows.

Ett av de äldsta och kanske viktigaste fynden inom psykologin är att vi människor till stor del styrs av snabba belöningar. Det var ursprungligen psykologen B.F Skinner (förkovra dig gärna på hans Wikipediasida) som på 1930-talet upptäckte hur han kunde få djur att upprepa ett beteende, bara han belönade dem direkt. Vi människor drivs också av snabba belöningar. Därför har vi en benägenhet att skjuta upp de beteenden vars första konsekvens är negativ till förmån för beteenden som ger oss små men snabba belöningar. 

I ditt vardagliga digitala liv har du säkert märkt av det. Du sitter där redo att betala räkningarna när en notis från Instagram poppar upp: “någon har kommenterat ditt foto”. Du klickar på notisen – och får din nyfikenhet tillfredsställd när du läser kommentaren. Appar och spel är mästare på att ge dig den här typen av små, direkta belöningar. Att få sin nyfikenhet tillfredsställd eller att avancera till nästa nivå i Candy Crush är typiska exempel på omedelbar belöning. Att betala en faktura är på många sätt det motsatta. Som tur är blir det sistnämnda bara mer och mer smidigt!

Fenomenet ovan kallas på psykologspråk för pseudouppgifter eftersom de är uppgifter som bara känns viktiga, men egentligen lurar bort fokus från en viktigare men tråkigare uppgift. Som du säkert förstår är internet en fantastisk källa till pseudouppgifter. För enkelhetens skull, låt oss kalla de viktiga men tråkiga uppgifterna för A-uppgifter och de roliga men mindre viktiga för B-uppgifter. Här kommer några enkla tips på hur du kan ha användning av det i din vardag.

Tips för ett sundare skärmliv:

- Gör dig själv uppmärksam på dina digitala beteenden genom att klassa uppgifter i A- och B-uppgifter. Att kolla ditt gamla ex status på internet kan givetvis vara en rolig uppgift, men tänk på att det är en typisk B-uppgift som kan lura iväg ditt fokus.

- Bli mer produktiv genom att prioritera dina A- och B-uppgifter. Bestäm dig för att du måste göra klart alla uppgifter i kategori A innan du får börja med kategori B.

- Var uppmärksam på barnens användande av appar där “Fear of Missing Out” blir en drivkraft. På appar som Snapchat försvinner inläggen efter 24 timmar, och 68 % i en brittisk undersökning uppger att Snapsen stör deras nattsömn. Ta ett nätprat med dina barn för att kolla av hur de använder sina sociala medier.

Vet du med dig att du egentligen borde göra något annat viktigare nu? Du kanske ändå har någon minut över till en intervju med psykologen Alexander Rozental. Han är författare till boken Dansa på deadline – uppskjutandets psykologi, och förklarar vår benägenhet att skjuta upp saker.