Lär av dina misstag – eller hamna på museum

Alla misslyckas lite då och då. De flesta misslyckanden går relativt obemärkta förbi, men andra är så stora att de hamnar på museum i Helsingborg. Vi ska ta reda på om vi kan lära oss av våra misslyckanden, och hur Google använde misslyckanden i jakten på det perfekta arbetslaget.

Samuel West är psykolog och doktor i organisationspsykologi. Han ser misslyckanden som en oundviklig och nödvändig del av utveckling och framsteg. Och efter att ha arbetat med företag och organisationer tröttnade han på alla framgångshistorier.
– I livstilsmagasinen är det alltid att jag tjänar pengar, eller att jag har vita tänder. Det märkliga är att innovationsföretag, där misslyckanden är något naturligt – också glorifierar framgång och stigmatiserar misslyckanden. Men de flesta har misslyckats, och fortsätter att misslyckas, varför kan vi inte prata om det istället? Nu nöjde han sig inte med att bara prata om det, han startade ett museum. Museum of Failure är en plats för dåliga innovationer, floppar och kraschade affärsmodeller. Här samsas Colgates lasagne med Google Glass och Blockbuster-filmer som en symbol för konkursen när Netflix tog över marknaden.

– Misslyckanden är roliga, alla tycker det är skoj att se när någon ramlar. Här ser vi att stora varumärken också kan misslyckas.

Aristoteles skrev att Helheten är större än summan av dess delar. När Google genomförde sitt Project Aristotle tog de sig an uppgiften att bygga det perfekta arbetslaget. Google är bra på att hitta mönster, men när de letade efter gemensamma nämnare för bra och dåliga team hittade de ingenting. En del av teamen umgicks privat, andra kände inte varandra alls – utbildningsbakgrund, gemensamma intressen eller könsfördelning verkade inte spela någon roll. Så de fick sätta sig och studera hur snacket gick inuti gruppen. Med medarbetarna som labbråttor kom de fram till att det viktigaste för att en arbetsgrupp skulle lyckas, var inte deltagarna i sig. Det behövde inte alls vara de bästa, genier eller toppchefer i teamet. Det viktiga var att gruppen utgjorde en miljö där deltagarna kunde känna sig fria, visa sin sårbarhet och ta risker.

Det här kallas Psychological Safety, ett uttryck från forskaren Amy C Edmondson. När hon undersökte vilka sjukhusteam som begick flest misstag så visade det sig att det var teamen med bäst resultat som också misslyckades oftast. Men det som gjorde teamen framgångsrika var såklart inte att de misslyckades då och då. Det väsentliga var att de bästa teamen erkände misslyckanden och diskuterade dem. Deltagarna i de team som hade bäst resultat var trygga i att de kunde prata om misslyckanden, och ta upp risker, utan att det skulle få sociala konsekvenser. De behövde helt enkel inte vara rädda för skäll.

– Grunden till att lära sig från sina misslyckanden är att etablera team som kan hantera misslyckanden. Man ska känna sig fri att dela med sig av oslipade ider utan rädsla för kritik, man ska kunna släppa prestigen. Det behöver inte vara så rätt hela tiden, säger Samuel West.