Ett vattentätt IoT-case
Hur gör ett företag i en traditionell bransch som vill bli mer relevanta för sina kunder? Tar hjälp av IoT förstås! Ett bra exempel på detta är Länsförsäkringar Stockholm som genom sin smarta tjänst Vattenvakten har tagit ett strategiskt och taktiskt steg från reaktivt tjänsteföretag till att ta hjälp av partners för att kunna erbjuda en mer proaktiv tjänst.
För bra för att vara sant? Nej. För med Vattenvakten har Länsförsäkringar Stockholm velat gå steget längre när det gäller att förbygga vattenskador som är ett av de vanligaste skadeärendena i Sverige med många drabbade. Så vad är då nyttan med detta?
Först och främst har vi de drabbade individerna, med höga kostnader och stor påverkan i vardagen, ägodelar som förstörs och omfattande renoveringar och en allmän känsla av otrygghet. Sen påverkas även hela samhället i stort genom bland annat miljöpåverkan och resursförbrukning. Undersökningar som Länsförsäkringar Stockholm har gjort visar att koldioxidutsläppen från en badrumsrenovering uppgår till drygt 3,5 ton!
Så ingångsvärdet, att det finns mycket att vinna på att hantera vattenskador innan de ens har skett, fanns väldigt tydligt och klart från början.
Piloter ledde till skarp lansering
I september 2020 lanserades Vattenvakten till Länsförsäkringar Stockholms kunder. Joel Voltaire som är ansvarig för Utveckling och Strategi hos Länsförsäkringar Stockholm förklarar:
- Vi såg det som givet att det måste finnas ett sätt att skapa en bättre tjänst för att förebygga vattenskador. Allt finns där – besparingar, hållbarhet och bättre livskvalitet för kunden. Efter en lång rad piloter lanserade vi tjänsten. Vi har därefter arbetat löpande med kundinsikter för att lära oss mer om våra kunders behov och därigenom förbättra Vattenvakten. Vi ser på Vattenvakten som en långsiktig skadeförebyggande satsning, där vi som försäkringsbolag tar större ansvar. Vi kommer att utveckla tjänsten kontinuerligt genom att lyssna på kundernas behov på samma gång som vi förbättrar det tekniska tillsammans med våra partners.
Inte magi – IoT!
Hur fungerar då Vattenvakten? Det enkla svaret är: genom att upptäcka ett läckage innan skadan har skett. Men genom den tekniska lösningen går man ett steg längre, för Vattenvakten kan också detektera mindre läckage långt innan de blir ett riktigt stort problem. Och om ett rör skulle brista kan vattnet stängas av sig själv! Över tid kommer det vara möjligt att identifiera riskfaktorer i tidigt skede och genomföra preventiva åtgärder innan skador uppstått.
Stommen i Vattenvakten är två hårdvarukomponenter – en vattensensor och en vattenfelsbrytare som båda är uppkopplade upp via mobilnätet. Sedan samlar de in och skickar kontinuerligt data från omgivningen. Allt övervakas givetvis via en app som talar om ifall onormal vattenaktivitet upptäcks.
Samarbete mellan tjänst, hård- och mjukvara samt mobilitet.
Bakom denna enkla tekniska beskrivning hittar vi de tre aktörer som utgör alla IoT-projekts grundläggande ”ekosystem”. Först har vi det företag som tillhandahåller själva produkten som ska förbättras genom IoT, i det här fallet Länsförsäkringar Stockholm. Sedan måste man hitta en partner som tänker framtidssäkert och som har både strategisk och teknisk kompetens att förstå helheten. Här är det Polygon-ägda Hiotlabs som ligger bakom detta. Polygon står förutom för själva plattformen även för installation.
Hiotlabs (som är en förkortning för Hökarängens IoT Labs) är alltså en central del i erbjudandet, och de som bygger både hårdvara och mjukvara som används. Företaget grundades 2015 och är sedan 2020 en del av den internationella aktören Polygon, som genom uppköpet ville stärka sig inom just IoT-lösningar. 2017 anslöt Andreas Rådlund, operativ chef. Han beskriver samgåendet med Polygon:
- Genom samarbetet med Polygon tog vi ett jättekliv upp. Med den typen av expertis och erbjudande i ryggen är man inte "ytterligare en leverantör av hård- och mjukvara, utan har möjlighet att ta ansvar end-to-end". Polygon gav oss djup kunskap om fukt- och vattenskador, fysisk förmåga att installera och agera på skador samt ett kundcenter för att hantera kundsamtal.
Joel Voltaire på Länsförsäkringar Stockholm kan inte vara mer nöjd med samarbetet:
- Efter en grundlig utvärdering av flera leverantörer kom vi fram till att Hiotlabs bäst motsvarade våra förväntningar på helhetstjänst. Vattendetektion är kärnan i deras erbjudande och kombinationen av deras ambition, entreprenöriella anda samt stödet från Polygon blev avgörande i vårt val.
Tjänsten växer
Joel Voltaire och hans kollegor på Länsförsäkringar Stockholm kom tidigt fram till att det även krävdes kontroll över dels installationen av komponenterna, dels uppkopplingen.
Det man inte ville hamna i var en situation där varje kund skulle ansvara för sin egen kombo av installation och uppkoppling. För om man förlitar sig på kundens egen variant, som kan se väldigt olika ut från fall till fall, riskerar man att tappa kontrollen över möjligheten att alltid ha koll på eventuella vattenläckage. Vad gällde uppkopplingen handlar det dessutom om att kunna garantera en tillräckligt hög datasäkerhetsnivå.
När det gäller installation och uppföljning landar vi hos Hiotlabs ägare, Polygon. De har i sin tur länge haft intresse för ett samarbete av det här slaget, och Caroline Finslo, affärsutvecklingschef, berättar att detta beror på att man ser framtiden i datainsamling och analys:
- Vi har stort digitaliseringsfokus där vi ser att digitala lösningar skapar nya affärsmodeller och möjligheter. Vattenvakten är ett jättebra exempel; det blir en helt annan sak när man kopplar samman flera olika komponenter och sedan upp mot nätet. Nyttan för oss, försäkringsbolaget och slutkunden blir plötsligt enorm.”
Ready for take-off
Till sist handlar det tredje IoT-benet om uppkoppling, och det är här som Telenor kommer in i bilden. Lösningar av det här slaget sätts ännu så länge ihop "one-off", det vill säga att det inte är något man kan köpa rakt av från hyllan. Flera aspekter spelar in, men en väldigt aktuell och viktig sak är säkerheten.
Andreas Rådlund på Hiotlabs förklarar:
- Vi valde Telenor efter noga utvärdering av ett antal aktörer. Det som till slut avgjorde var känslan av att man verkligen ville vara med i projektet, att de som vi träffade var genuint intresserade av IoT, på nästan ett lite nördigt sätt. Då kände vi att här har vi det engagemang som matchar vårt eget. Sen projektets start har det sedan visat sig att vår känsla stämde. Engagemanget har fortsatt, eller snarare höjts.
Pierre Cardell, Head IoT Architect på Telenor:
- För oss handlar IoT om mer än bara en teknisk lösning. När Hiotlabs kontaktade oss blev det snart klart att detta var en utmaning som handlade om mer än att bara "koppla upp lite hårdvara". Säkerhet och energieffektivitet var bara två saker som fick vissa av oss att sitta uppe sent och göra research på diverse IoT-nätverk. Men det är detta som är så kul med IoT, det föder hela tiden idéer om nya möjligheter. Och man lär sig enormt mycket av varje genomfört projekt.
Vad blir nästa steg?
Möjligheterna med Vattenvakten väcker många tankar hos Länsförsäkringar Stockholm om vad liknande typer av lösningar skulle kunna göra för andra försäkringsområden.
- För att utvecklas som företag idag måste man våga räcka ut handen och samarbeta, med partners, ibland kanske även med konkurrenter. Att våga satsa på ekosystem tror vi är viktigt på dagens snabbrörliga marknad. Med Vattenvakten har vi fått en massa energi, och tänker ’vad blir nästa tjänst som vi IoT-fierar och gör mer tillgänglig, användarvänlig och nyttig för kunderna?’ avslutar Joel Voltaire.
Internet of Things
Internet of Things, IoT, har funnits på kartan sedan början av 2000-talet. Den senare tidens snabba tekniska utveckling gör att möjligheterna nu blir tydligare för fler. Att koppla upp sina produkter och samla in data på ett bättre sätt är bra för både leverantörer och användare. Här är Vattenvakten ett riktigt praktexempel. Och inte bara själva tjänsten, utan hur arbetet för att ta fram tjänsten har sett ut.