Så förändrar skärmtiden våra liv

Vi lägger i snitt 3,5 timmar om dagen på våra mobiltelefoner. Det innebär 12 år av våra liv. Tillsammans med beteendevetare och psykologer har vi därför djupdykt i svenskarnas skärmliv.

Den första skärmlivsrapporten – ”12 år av möjligheter” – visar att vi använder skärmarna till att fördjupa våra vänskaper, skaffa nya kunskaper och engagera oss i frågor vi brinner för. Men många upplever även att digital kommunikation gör dem mer ensamma.

Rapporten vittnar till stor del om en annan bild av skärmtid än den vi är vana att höra om. Istället för att göra oss mer distanserade och asociala verkar skärmarna tvärtom vara verktyg som berikar våra sociala liv, och som dessutom leder till att vi träffas fysiskt oftare. Väldigt många svenskar, oavsett ålder, har även fått nya nära vänner digitalt.

Studierna visar också att skärmlivet förstärker många av våra beteenden och egenskaper. Framför allt upplever unga vuxna att de är bättre på att kommunicera känslor och åsikter, men också att de blir modigare och mer nyfikna i den digitala tillvaron. En majoritet använder även skärmtiden till att lära sig nya färdigheter. Till exempel kan ungefär var fjärde svensk tacka sin skärm för sina matlagningskunskaper.

Under valåret kunde vi också se hur svenskarna gjorde sina röster hörda med hjälp av digitala plattformar. Fyra av tio svenskar engagerade sig i en samhällsfråga på nätet under det gångna året, och mer än hälften av dessa engagerade sig i klimatfrågan.

Svenskarna är dock inte ensidigt positiva till sin skärmtid. För även om digital kommunikation påverkat våra sociala liv positivt så tycker nästan varannan att den gjort att de känner sig mer ensamma. En majoritet tycker också att sociala medier bidrar till att sprida negativa ideal och åsikter. Men färre verkar känna att de själva påverkas negativt. En av tre känner en press att visa upp en bra bild av sig själva i sociala medier, medan majoriteten inte hyser några sådana känslor alls. De flesta upplever heller inte avundsjuka över det som andra förmedlar av sina liv, medan en av fyra känner av motsatsen.

Rapporten bygger på både en kvalitativ och kvantitativ undersökning. Fältstudier, fokusgrupper och djupintervjuer gjordes för att skapa en djupare förståelse för skärmtidens funktion och påverkan. En kvantitativ undersökning bland 2000 svenskar genomfördes sedan för att studera insikterna i större skala.