Elza Dunkels: ”Mitt mål är att fler vuxna ska våga prata med barn”

2018-03-09

Hon är forskaren som har vunnit Surfa Lugnt-priset och gjort Bamseäventyr om källkritik. Här berättar Elza Dunkels om varför vuxna ska prata med sina barn om internet. Och om hur vi kan jobba med källkritik.

Elza Dunkels har forskat om barn och internet i 20 år. Redan tidigt i forskningen insåg hon att någonting saknades.

– När jag började titta på den forskning som fanns så slog det mig: varför är det vuxna som ska tänka om det här? Var finns barnens röst i de här frågorna? Då bestämde jag mig för att utgå från dem. Och det blev ett helt annat fokus. När barnen svarade på frågorna så låg inte fokus på till exempel kränkningar eller sexuella förövare, som medierapporteringen i princip enbart handlade om. De pratade om helt andra saker.

Så vad gör barn på internet idag?

– Alla roar sig, kommunicerar och lär sig saker. Det gäller för unga, vuxna, äldre och mycket små barn. Mer än så kan man inte generalisera.

– Den som är intresserad bör fråga sina barn och ungdomar om vad just de gör. Forskning har visat att det är otroligt viktigt att barn har förtroende för vuxna i sin omgivning och vågar larma om det händer något. Eller bara ställa frågor och diskutera med någon vuxen. Mitt mål är att fler vuxna ska våga prata med barn.

Fnittra åt oss själva

Tyvärr är vuxna sällan närvarande i barnens användande av internet, säger Elza Dunkels. De får klara sig själva. Och sedan börjar man tala om hinder och förbud, säger Elza och drar paralleller till panikdebatter på 80-talet.

– När vi idag tittar på Siewert Öholm och diskussionen om hårdrockstexter så skrattar vi. Jag tror att vi ska fråga oss: hur kommer det bli om 20 år? Då kommer vi skratta åt YouTube-klipp om mobilförbud i skolan. Men tänk om vi kunde komma dit redan nu. Fnittra åt oss själva och försöka tänka bättre direkt.

– Problemet är att internet är en mycket större förändring än tidigare. Videovåldsdebatten till exempel – det var en kort period på några år. Men nu är vi inne på 25 års massanvändning av internet. Det är inte rimligt att det ska fortsätta vara panikartat i 25 år till. Det är en viktig uppgift till oss vuxna – att vi bidrar till att bryta paniken, försöker lugna ner stämningen och inser att samma argument har använts vid tidigare teknikskiften.

Gör inte skillnad på digitalt och analogt 

Hur ska man då förhålla sig till barnens användande av internet?

– Ingen skäms om dess barn har plöjt Harry Potter-serien på sportlovet, men det är inte så många som är stolta om deras barn har suttit inne och spelat spel. Men försök att inte moralisera. Det finns inga belägg för att det digitala skulle vara av sämre kvalitet än det analoga. Det är en värderingsskillnad som sitter i våra huvuden.

Elza Dunkels säger att det idag finns många tecken på att barn tillämpar källkritik på nätet.

Barn och källkritik

För några år sedan blev Elza Dunkels och Jack Werner inbjudna till en workshop tillsammans med Bamseredaktionen och ett gäng skolelever. Resultatet blev två äventyr om källkritik på nätet. Elza fick dessutom göra en guide med sina fem viktigaste säkerhetsråd till barn.

– Det ligger i människans natur att vara ifrågasättande. Barn har ett nyfiket och ifrågasättande förhållningssätt redan från början. De säger ”varför då?” hela tiden, även på de mest irriterande områden. Det tycker jag att vi ska uppmuntra. Då lär vi dem att våga känna efter och säga nej till saker som inte känns bra. Det kan vara en livsavgörande del av barns uppfostran.

Elza Dunkels säger att det idag finns många tecken på att barn tillämpar källkritik på nätet.

– Memet ”Källa på det?” har uppstått i potentiellt farliga miljöer för information som Wikipedia och Flashback. Där har yngre användare av nödtvång lärt sig att avkräva källa. Det är en fantastiskt intressant rörelse för oss som jobbar inom utbildningsväsendet. Källkritik i dess renaste form.

Tänk mer filosofiskt om källkritik

Samtidigt, menar Elza Dunkels, finns det många som väljer att läsa sådant som stödjer det de redan tycker. Kanske i synnerhet vuxna. Begreppet ”alternativa fakta” myntades som bekant av en vuxen, inte av ett barn.

Hur råder man bot på denna faktaresistens?

– Det handlar inte om att pumpa ut mer fakta, för det råder ingen brist på fakta. Det handlar mer om filosofiska resonemang: hur har man tänkt historiskt? Hur avslöjar man bluffar? Hur kan man tänka om forskning? Vi behöver källkritiska verktyg.

Till exempel spelet Jakten På Sanningen?

– Ja, det tror jag. Det är sympatiskt att spelet försöker få barn och vuxna att prata om källkritik tillsammans. Alla konkreta sätt som får oss att tänka på källkritik är oerhört värdefulla.