Distansarbete – värd sin egen policy

I takt med att molntjänsterna utvecklats har också viljan att jobba på distans ökat. Och dagens distansarbetare jobbar inte bara hemifrån utan mer flexibelt. Så länge det finns uppkoppling. Riktlinjer kan hjälpa både medarbetare och företag. Inte bara vad gäller schemaläggning för gemensamma möten, utan också vad gäller datasäkerhet, support och arbetsmiljö.

Synen på distansarbete skiljer sig från företag till företag. En del vill att medarbetarna ska vara på kontoret så mycket som det går. Detta för att öppna upp för fler spontana samarbeten, effektivare processer och maxa samhörigheten. Andra ser poängerna med distansarbetet: Högre effektivitet då enskilda medarbetare kan välja när, var och hur de jobbar bäst, mindre pendlingstid och en flexiblare mer positiv arbetsmiljö.

Enligt Internetstiftelsens rapport ”Svenskarna och internet 2018” jobbar sju av tio svenskar hemifrån. Tjugo procent av dem gör det dagligen, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Från företagets synvinkel handlar det om tre grupper: De som enbart jobbar på distans, de som jobbar halva tiden på distans och de som jobbar på kontoret. Det som krävs är att företaget ser till att det finns en infrastruktur som fungerar för alla och att företagskulturen är inkluderande – även för dem som jobbar utom synhåll.

Tydlighet hjälper för alla

Kanske tillhör ditt företag dem som har riktlinjer för distansarbete. Om inte, så kan det vara en poäng att funderare på om de behövs. I så fall är en bra början att definiera det grundläggande: Hur många dagar per vecka/månad ska en medarbetare kunna jobba utanför kontoret? Därefter kommer frågor om utrustning, datasäkerhet, försäkringsskydd, sekretess och arbetsmiljöskydd.

Vad som är bäst för organisationen är vanligtvis en kombination av vad företagskultur och vad arbetsmarknaden kräver, exempelvis när man rekryterar nya medarbetare. Medan de digitala samarbetsverktygen fortsätter att utvecklas är öppenhet och flexibilitet troligtvis bästa vägen framåt.