Många olika cyberbrottslingar

Cyberbrott och hacker-attacker är inga nyheter. 1988 utförde en student ett experiment som skulle beräkna hur många datorer som fanns på Internet. Tanken var att man skulle skicka ut ett program som installerade sig själv på alla datorer och sedan räkna ihop hur många kopior det blev av koden. Det hela slog helt fel och nära 10% av alla datorer som var anslutna slogs ut. Det blev världens första överbelastningsattack.

Fler och dyrare attacker

Idag blir cyberattackerna allt fler och allt mer kostsamma. De som ligger bakom blir mer och mer sofistikerade och målinriktade, man vet helt enkelt vad man vill med sina insatser. Ett stort problem för företag som blir utsatta är att syftet med attacken kan variera, från rent ekonomiska till att bara vilja ställa till oreda. Här har vi listat de fyra vanligaste typerna som man kan råka ut för.

”Vanliga” cyberbrottslingar

Gör intrång för att tjäna pengar. Kan exempelvis ta sig in i ekonomisystem och göra utbetalningar till ett bluff-företag eller lön till en påhittad anställd. Ofta görs detta med relativt små belopp för att undvika att det ska upptäckas och intrånget kan pågå i flera år. Cyberbrottslingen kan även använda känslig information eller så kallad ransomware, en typ av skadlig programvara, som låser viktiga filer för att utpressa sina offer på pengar.

Insiders

Medarbetare som röjer hemlig information eller orsakar säkerhetsluckor. Antingen uppsåtligen i syfte att tjäna pengar eller skada sin arbetsgivare, eller ovetande. Det absolut vanligaste är ofrivilliga insiders som genom bristande kunskap, försummelse, eller slarv utsätter sin arbetsplats för onödiga och skadliga IT-risker.

Hacktivister

Drivs av en ideologisk agenda och utför cyberbrott mot företag, organisationer eller stater som de anser vara politiska motståndare, som till exempe hackernätverket Anonymous. En av de klurigaste cyberbrottslingarna att hantera då de ofta är övertygade och enträgna.

Statssponsrade hackers

Ägnar sig åt industrispionage och regelrätta cybersabotage. Ett välkänt exempel är den internationella hackerattacken ”Cloud Hopper” som drabbade flera svenska företag för ett antal år sedan. Hackerattacken ansågs ha utförts på uppdrag av den kinesiska staten i syfte att komma åt industrihemligheter.